Kollade in bilderna på helgon..på Sessan..bilden på hon o hennes pappa..den e så jävla fin...o man blir alltid tårögd...inte pga han,utan henne..så liten-någon månad...men ändå sååå glad..o den glädjen-just den glädjen som fångades på bild..den har hon kvar än idag..o det skrattet...ja,den finns kvar.
Så fin...
Fattar fortfarande inte att hon är MIN,d enda jag verkligen äger..hon e min..skapad av MIG,uppvuxen i MIG.
helt sjukt...helt otroligt...tårarna rinner...den bilden får mig alltid att lipa.
+lite trots som gör att jag lätt får panik..men jag biter ihop..d går över...